Körkort för verktygstekniker
Om projektet
Ett körkort visar att du kan framföra ett fordon. En yrkesvalidering har liknande funktion. Den bevisar att den som innehar certifikat inte bara har kunskap och förmåga, utan också kan omsätta detta i praktisk handling. Nu lanserar Skärteknikcentrum en validering för verktygstekniker.
- Projektägare Skärteknikcentrum
- Kontaktperson Johan Norberg
- Beviljade medel 703 tkr
Historisk har Skärteknikcentrum [tidigare Svarvarföreningen] säkerställt kompetensen för bland annat cnc-operatörer. Nu har de i samverkan med Svensk Industrivalidering tagit fram vad som kan liknas vid ett körkortsprov för verktygstekniker.
Johan Nordberg, processledare på Skärteknikcentrum, berättar hur tanken uppstod:
«Vår tidigare vd träffade Mikael Ohlson på stiftelsen. Då kom frågan upp om det inte borde finnas en branschvalidering också för verktygsmakare, så att man får en definition på vad man behöver kunna och kan underlätta kompetensutveckling för redan verk-samma. Men också att man kan signalera till omvärlden (framför allt utbildningsaktörer), vilken kompetens man behöver ha som verktygsmakare.»
Eftersom Skärteknikcentrum har lång erfarenhet av att jobba med branschvalidering och en infrastruktur upparbetadmed utförare som kan sköta certifieringen, föll det sig naturligt att de fick ansvaret för att leda processen.
Arbetet, som Stiftelsen Seydlitz mP bolagen till stora delar finansierat, har tagit ungefär två år att genomföra.
Processen:
Kartlägga kompetenskrav
↓
Skapa valideringsunderlag
↓
Hitta utförare
↓
Certifiera & kompetensutveckla
Det första och mest tidskrävande steget var att i samråd med branschens representanter kartlägga och definiera kraven.
Andra steget var att skapa ett valideringsunderlag. Det vill säga, att utforma frågeformuläret så att det blir rättvisande och speglar industrins kravbild.
Slutligen gällde det att hitta testcenter, som kan utföra certifieringen och gå i god för att individerna lever upp till kraven, inte bara i teorin utan också i praktisk handling.
En kvalifikation blev tre
Från början var tanken att man skulle ta fram kompetensbevis och branschvalidering för verktygsmakare. När kartläggningen drog igång visade det sig snart att den yrkesrollen var lite för komplex. I stället riktade man in sig på verktygstekniker, en yrkesroll som även den kan ha flera olika inriktningar.
«Man kan säga att från en kvalifikation ‹verktygsmakare› så blev slutresultatet tre kvalifikationer för verktygsteknikerberoende på vilken inriktning man har i sin yrkesroll», säger Johan Nordberg.
I kartläggningen identifierades tre yrkesroller hos verktygsmakarna (alltså de företag som producerar verktyg). En handlar om montering, en om underhåll och en om bearbetning. Verktygsteknik – gemensamma grunder är sådan kompetens som man behöver oavsett vilken yrkesroll inom verktygsteknik man har.
Kravställare i processen, alltså de som definierat vilken kompetens som krävs för att kunna titulera sig verktygstekniker, är industriföretag verksamma inom området. Många av dessa är av hävd medlemmar i Skärteknikcentrum och aktiva i branschorga-nisationens nätverk, vilket förstås underlättar.
Den faktiska arbetsgruppen bestod av representanter från 7–8 olika branschföretag som jobbar med skärande bearbetning, med processledaren från Skärteknikcentrum som sammanhållande länk.
«Ett sånt här utvecklingsarbete bygger på att företagen i branschen är delaktiga och talar om vilken kompetens som behövs, vad som definierar en verktygsmakare/verktygstekniker», framhåller Johan Nordberg.
Skapa valideringsunderlag
Valideringsunderlaget, alltså frågeformuläret som ska ligga till grund för det teoretiska provet, kräver både ämneskunskap och pedagogisk förståelse. I den delen av processen var ett antal ämnesexperter involverade, däribland en lärare från Njudungsgymnasiet i Vetlanda och ett par personer från olika verkstadsföretag.
Frågor och flervalssvar har utformats noggrant enligt internationella riktlinjer för testning så att valideringen verkligen bedömer och värderar det som verktygsföretagen efterlyser. Man har också genomfört pilottester med referensföretag så att anställda och arbetsgivare kan avgöra om valideringen håller tillräcklig kvalitet. Allt för att man träffsäkert ska kunna ‹kvalitetssäkra› en individs kompetens gentemot kompetensstandarden.
Det är få som arrangerar utbildning inom de här områdena – oavsett om man funderar på gymnasieutbildning för ungdomar eller aktörer som kan hjälpa till med kompetensutveckling ute på arbetsplatserna. Oftast sköter man det internt ute på företagen, »men när det finns en sån här definition blir det också lättare att skapa bra innehåll i en utbildning», framhåller Nordberg.
Och ett fåtal utbildningar finns faktiskt. Bland andra en, som drivs av Njudungsgymnasiet i Vetlanda. Lärare därifrån har varit med i valideringsarbetet för verktygstekniker, och för cnc-tekniker är de redan ett ackrediterat testcenter.
«Så de är helt med i matchen. Därför är det naturligt att de fungerar som testcenter även för verktygstekniker», säger Johan Nordberg.
Certifiera & kompetensutveckla
Själva valideringen brukar ta en halvdag och kan se lite olika ut beroende på ämnesområde.
Här samverkar Sktc med Svensk industrivalidering – en samlande kraft för svensk industri, som utvecklar och driver industrins system för branschvalidering som verktyg för strategisk kompetensförsörjning.
Svensk industrivalidering
Svensk industrivalidering™ är ett nationellt system för validering av kom-petenser som är kritiska för en hållbar och konkurrenskraftig produktion av varor och industrinära tjänster. Huvudmän för systemet är ett konsortium av industrins parter och av dessa erkända nationella branschorganisationer.
«Till sin karaktär brukar det gå till som när man gör körkorts-prov. När man gör det får man visa vad man kan både teoretiskt och praktiskt. Man får svara på frågor inom ämnesområdena, oftast flervalsfrågor, och visa att man både har faktakunskaper och kan förstå vad det handlar om.»
«I cnc-tekniken får man även bekräfta sin kompetens genom att utföra praktiska uppgifter. I verktygsteknik var ambitionen att hitta både och, men det blev för komplext för utvecklingstiden. Den teoretiska delen finns framme. När man har klarat det till viss nivå kan man få sitt kompetensbevis», förklarar Johan Nordberg.
Lanseringsfas
Sktc och Svensk industrivalidering har nu utmaningen är att hitta fler utförare och avnämare (faktiska eller tänkta mottagare), som vill och behöver använda systemet.
Målgruppen kan vara både gymnasieelever som fullgjort en utbildning och företag med verksamma verktygstekniker,som vill verifiera vad de kan.
«Den stora potentialen är redan anställda som jobbar på verktygsföretag idag. Som arbetsgivare mer eller mindre tvingas man anställa den kompetens som finns. Det är såpass ont om kvalificerade verktygstekniker att man måste jobba med kompetensutveckling internt för redan anställda. I den kompetensutvecklingsprocessen blir valideringssystemet också ett stöd.»
En validering tar ungefär en halvdag och är ingen garanti för jobb, men en stor fördel att kunna visa upp vid rekrytering.
